Som vi numer är vana vid blev även CROI eller Conference on Retroviruses and Opportunistic Infection en virtuell konferens. Konferensen samlade dock som vanligt flera av de mest välrenommerade forskarna inom hiv. Här kommer ett axplock från några av de studier och nyheter som tillkännagavs på konferensen.
Minskad prevalens av HAND bland personer som lever med hiv
En italiensk studie av National Institute for Infectious Disease i Rom genomförde 2 383 neurokognitiva tester i en grupp av 1 365 personer med hiv för att ta reda på hur vanligt HAND var och hur det utvecklats över tid. HAND står för hiv associated neurocognitive disorder och är ett samlingsbegrepp för ett flertal nedsättningar som rör bland annat minne, kognitiva funktioner, beteende och rörelsefunktioner. Innan behandling av hiv fanns tillgänglig var HAND förknippat med AIDS, men i takt med att behandling mot hiv kom 1996 och att mediciner successivt förbättrats har HAND blivit mindre vanligt, men än dock inte försvunnit helt.
I studien som sträckte sig mellan 2009 – 2020 studerade Dr Ilaria Mastrorosa och kollegor förutom HAND också andra faktorer så som socioekonomisk status, typ av behandling och CD4 nivåer för att se om dessa skulle kunna förklara förekomsten av HAND.
Resultaten visade att prevalensen bland alla studiedeltagare av HAND minskade från 38% till 16% under en tioårsperiod. Högre ålder och påvisade hepatit C antikroppar var kopplat till en högre risk för HAND. Längre utbildning, högre CD4 tal och en behandling med integrashämmare var kopplat till en minskad risk för HAND. Dr Mastrorosa säger i en kommentar att en förklaring till lägre prevalens av HAND till viss del förmodligen kan förklaras med att nyare hiv mediciner är mer effektiva och har mindre biverkningar än sina föregångare.
Kommentar: Med bakgrund av denna studie kan det från ett patientperspektiv vara bra att diskutera behandling med sin läkare, kanske speciellt för den som upplevt HAND symtom. Integrashämmare är en modern klass av mediciner som funnits i snart 15 år och utvecklats med flera nya, ännu bättre alternativ på senare år, som exempelvis Dolutegravir och Bictegravir. Integrashämmare är idag också del av den standardbehandling som ges för någon som påbörjar hiv-behandling.
Analcancer mer vanligt bland personer som lever med hiv, men screening och behandling minskar risken
Studien ANCHOR, eller Anal Cancer HSIL Outcomes Research studerade om screening och behandling av Höggradiga intraepiteliala skivepitellesioner eller HSIL kunde minska risken för analcancer bland personer som lever med hiv. HSIL är en typ av abnormal cellförändring orsakad av vissa typer av HPV-viruset, vilket kan leda till analcancer. HPV-viruset i sig är ett mycket vanligt förekommande virus som finns i cirka 200 typer, en majoritet av alla som har varit sexuellt aktiva har smittats av någon typ av HPV. En infektion av HPV-viruset märks oftast inte av och läker ut av sig själv, men en del personer som lever med hiv kan ha svårt att själva läka ut infektionen från HPV.
Studien pågick mellan 2014 – 2021 och testade 10 723 personer med hiv över 35 år för HSIL med hjälp av ett cellprov. 54% av männen, 46% av kvinnorna och 63% av transpersonerna hade HSIL vid ett första screening-tillfälle. Deltagarna med HSIL delades under studien upp i två grupper, en grupp som fick behandling direkt där HSIL togs bort genom laserbehandling, salva eller i svårare fall kirurgiskt ingrepp och en grupp där man avvaktade och övervakade symtomen.
Att behandla direkt visade sig minska risken för att utveckla analcancer med 57% och studien avslutades i förtid för att behandla alla deltagare istället för att avvakta och övervaka. Behandlingen av HSIL är snabb, enkel och få rapporterade biverkningar eller några problem från behandlingen. Professor Joel Palefsky vid University of California i San Francisco kommenterar att screening och behandling av HSIL borde vara en del av den standardvården för personer som lever med hiv över 35 år.
Kommentar: Vaccinationsgraden av HPV för tjejer har successivt blivit bättre i Sverige, när pojkar nu också kommer att få vaccinet är det ett steg i rätt riktning för att i framtiden minska risken för vissa HPV-orsakade cancerformer. För den som är 35 år och äldre kan det vara en god idé att ta ett cellprov för att upptäcka och minska risken att HSIL utvecklas till analcancer.
Odetekterbart virus i mer än 3,5 år med ny experimentell behandling
En person i Danmark har genom en behandling av antikroppar kunnat bibehålla en virusnivå nära noll. Personen var en del av eClear, en studie som genom metoden ”kick-and-kill” undersökte ett flertal olika behandlingar som potentiellt kan vara en del av att bota hiv. Studien rekryterade 59 deltagare som nyligen fått hiv i Danmark och Storbritannien, deltagarna delades därefter upp i fyra olika grupper där samtliga fick standard antiretroviral hiv-behandling samt en kombination av varierande mer experimentella behandlingar. Efter 400 dagar tillfrågades deltagarna om de under övervakning ville ta en 12 veckors paus med den antiretrovirala hiv-behandlingen för att undersöka huruvida den experimentella behandlingen kan ha gett någon effekt. 20 deltagare tackade ja och sju deltagare uppfyllde kriterierna för hela 12-veckors pausen då deras virusnivåer inte gick över 5 000 kopior per ml eller CD4 nivåerna sjönk under 350. Kanske mest anmärkningsvärt är att en person varit under övervakad paus i mer än 3,5 år, med mycket låga virusnivåer på 0,2 kopior per ml blod. I en kommentar säger Dr. Ole Schmeltz Søgaard att det fortfarande är tidigt och att det kan beskrivas som möjligen ett fall av funktionell bot eller extrem post-viral kontroll av hiv. Personen kommer fortsätta att undersökas och följas upp av ett medicinskt team.
Kommentar: Det har skrivits och fortsätter skrivas mycket om botemedel av hiv. Framsteg har gjorts på senare år och det finns idag flera teorier och teststudier för att utveckla ett säkert botemedel som också kan skalas upp för att kunna appliceras på bred front. De exempel på bot som framkommit på senare år har ofta berört personer som drabbats av en annan sjukdom än hiv, exempelvis cancer, och behövt en medicinsk vård som medför risker. Det har då varit etiskt försvarbart att försöka bota hiv i samband med en sådan behandling. Antikroppsbehandlingen med så kallade bNAb, broadly neautralizing antibodies är fortfarande i sin linda, men en fördel är att det är en behandling som verkar kunna appliceras med få biverkningar.