Finalist på Diversity Index Awards Gala!

Förra veckan hade vi äran att vara finalister på Diversity Index Award i kategorin Årets förebild. Att hiv-frågor och vårt arbete med Chemwise fick utrymme i detta sammanhang är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad.
Denna finalplats tillhör inte bara oss utan också alla er i vårt nätverk. Ni som varje dag utmanar och bemöter stereotyper bidrar till att förändra synen på hiv och/eller sexualiserad droganvändning inklusive chemsex och att skapa ett mer inkluderande samhälle. Ni är förebilder – och tillsammans bär vi den här utmärkelsen.

Ett stort tack till alla vinnare och finalister, som genom sitt arbete inspirerar och driver utvecklingen framåt. Att vara en av 96 nominerade bland så många fantastiska initiativ är en ära. Tillsammans visar vi att förändring är möjlig! 👏

Vill du vara med och leda Positiva Gruppen Syd framåt? Nominera till styrelsen!

Har du funderat på att engagera dig i styrelsearbete, eller känner du någon som skulle vilja vara med och forma Positiva Gruppen Syds framtid? Nu söker vi nomineringar till styrelsen för verksamhetsåret 2025/26!

Vår verksamhet har vuxit de senaste åren och är i en spännande utvecklingsfas med många projekt och ett stort lokalt engagemang. Positiva Gruppen Syd har en aktiv styrelse och valberedningen söker nu dig med idéer, tid och engagemang för det praktiska arbetet! Nästa årsmöte äger rum torsdagen den 20 februari då den nya styrelsen väljs in. 

Om styrelseuppdraget

Positiva Gruppen Syd är en medlemsförening och mellan årsmöten leder styrelsen verksamheten framåt genom bland annat månads vissa styrelsemöten. Som styrelseledamot har du ett ansvar att förvalta organisationens verksamhet enligt dess stadgar och mål samt har ett arbetsgivaransvar. Styrelsen beslutar om viktiga frågor som budget, verksamhetsplan och strategiska prioriteringar. Styrelsearbetet innebär också att se till att organisationen följer gällande lagar och regler samt att den ekonomiska redovisningen är korrekt. Rollen kräver engagemang, samarbete och en vilja att bidra till organisationens utveckling. En styrelse består av ett ojämnt antal medlemmar med olika roller såsom ordförande, vice-ordförande, kassör samt ledamöter och suppleanter. En suppleant fungerar som en ersättare till ledamöter vid behov, vilket inte kräver närvaro vid samtliga styrelsemöte. Styrelsen representerar medlemmarnas intressen och har både ett juridiskt och ett etiskt ansvar.

Vi söker dig som:

  • Delar våra värderingar angående transparens, integritet, demokrati och nolltolerans mot rasism och diskrimination
  • Vill driva föreningen framåt och ta ansvar.
  • Vill organisera och delta i medlemsaktiviteter.
  • Vill och kan lägga ner minst fem timmar i månaden på styrelsearbete och medlemsaktiviteter.

För 2025 söker vi särskilt någon som har följande erfarenhet:

  • Har erfarenhet av arbetsgivaransvar.
  • Har erfarenhet av ekonomi och redovisning.

Det är också meriterande om du:

  • Har erfarenhet av att sitta i en styrelse.
  • Har erfarenhet eller intresse för politisk påverkan.
  • Har erfarenhet av hiv-relaterad stigma.
  • Kan flytande svenska och/eller engelska.
  • Är född i ett annat land än Sverige
  • Har kompetens inom drogrelaterade frågor

Alla anmälningar är välkomna oavsett erfarenheter eller kompetens. Ett styrelsearbete är en bra erfarenhet och en plats för din utveckling. 

Om valberedningens uppdrag

Du kan även nominera dig själv eller någon annan till valberedningen. Att vara del av valberedningen i en ideell organisation innebär att ansvara för att identifiera, utvärdera och föreslå kandidater till organisationens styrelse och andra förtroendeposter. Valberedningen har en nyckelroll i att säkerställa att styrelsen har en blandning av kompetenser, erfarenheter och perspektiv som är viktiga för organisationens arbete.

Praktiska detaljer

Om du är den vi letar efter, eller vill nominera någon annan, vänligen meddela PG Syds valberedning via sergioscro.se@gmail.com och hansalbin.saltenberg@gmail.com

För att valberedningen ska kunna arbeta fram ett bra förslag till styrelse, vill vi gärna ha in nomineringar senast den 31 januari 2025.

Vi ser fram emot att höra från dig! 

Hälsningar från valberedningen, Hasse & Sergio

Peos Stipendium 2024 tilldelas till två stipendiater: Benny Roth och Ann

Ann (t.v.) och Benny (t.h.) under prisutdelningen.

Positiva Gruppen Syd tilldelar 2024 års Peo Stipendium, – en utmärkelse till minne av Per-Olof ”Peo” Persson och hans arbete med hiv – till Benny Roth och Ann.

Benny arbetar kontinuerligt för att öka kunskapen om hiv både i sin privata sfär samt i det offentliga. Genom sitt engagemang och deltagande i offentliga sammanhang, utställningar, intervjuer och böcker, skapar han nya arenor för dialog vars narrativ finns kvar till kommande generationer. “Benny bryter tystnaden och låter hiv ta en självklar plats i offentligheten där han med sitt mångåriga arbete innehar ett ovärderligt perspektiv”, säger t.f. ordförande Kim Plunteman. Bennys insatser speglar på alla sätt Peo’s anda, vilket gör honom till en självklar mottagare av årets utmärkelse.

Vår andra stipendiat och förebild är Ann, som aktivt deltar i publika evenemang och framträdanden, både under festivaler, Pride, föreläsningar och skolor. På dessa arenor berättar hon om sitt livsöde och liv med hiv. “Med detta bryter hon tystnaden och som 50+ heterosexuell, vit kvinna bidrar hon till en öppenhet kring hiv och bryter stereotypa föreställningar kring vem som lever med hiv.”, troget stipendiets grundidéer.

Våra två stipendiater når genom sitt arbete utanför det personliga och skapar en djupare förståelse för hiv, vilket i sin tur utmanar fördomar och öppnar dörrar för en mer inkluderande dialog. Utdelningen av årets stipendium genomfördes i samband med World Aids Day i Positiva Gruppen Syds lokaler och sammanföll med en intim kväll med mingel, quiz och mat.

Vad är Peos Stipendium?  Per-Olof ”Peo” Persson var 1989-1993 ordförande i Positiva Gruppen Syd och en pionjär i att uppmärksamma hiv och aids såväl i södra Sverige som nationellt, bland annat som vice ordförande i RFHP (Riksförbundet för hiv-positiva, nuvarande Hiv-Sverige) under 1991-1993. Peo dog 1995 och sedan 1996 delas ett minnesstipendium ut i hans namn. Läs mer om Peo och stipendiet här: https://www.pgsyd.se/peos-stipendium/

Träffa vår nya styrelse: Förändringens katalysatorer! ✨

På bilden från vänster: Suzana, Kim, Baha (Marcus på dator), Micke och Carlos

Den 22 februari omfamnade vår gemenskap en förändringsprocess genom att välkomna en dynamisk ny styrelse under vårt senaste årsmöte. Detta markerar ett avgörande kapitel i vår historia och står för tillväxt, nya perspektiv och förnyat engagemang. Följ med oss i denna artikel när vi presenterar de personer som styr vår organisations framtid. Upptäck deras bakgrund, passioner och visioner som kommer forma vår gemenskaps riktning. 

Micke (Ordförande): 

Jag har mina rötter uppåt landet, men är tillbaka i Skåne för andra gången. Jobbar annars med textil, färg och form. Jag fyller gärna mitt lediga liv med kultur i alla dess former, det är stor inspirationskälla. Sen tycker jag att det är väldigt roligt att PG Syd har en så blandad sammansättning av medlemmar: män och kvinnor, hetero och gays och allt däremellan. Vi är också blandade vad gäller ursprungsland och språk. Mångfald!

Kim (Vice ordförande)

 Hej! 

Kim är namnet. 39 år och blir 40 i sommar. Är tillbaka i Postivia Gruppen Syds styrelse. Senast var 2014-2016. Sen jag slutade 2016 har jag genomgått många parallella processer. Blev annat namnbyte från Mia-Jonas till Kim, är numera stolt transkvinna. Bor i fina Helsingborg och är socialentreprenör. För mer information plunteman på sociala medier och www.plunteman.se! 

Marcus (Kassör): 

 Hej! Jag är Marcus, ursprungligen från Stockholm men numera bosatt i Malmö tillsammans med min sambo Irma. Jag läser ekonomi vid Lunds Universitet, men för tillfället är jag på en utbytestermin på Bocconi Universitet i Milano där jag fördjupar mig i Corporate Finance. Utöver mina studier arbetar jag även extra på ekonomiavdelningen hos Euro Finans i Lund.Tidigare har jag haft erfarenhet från IT-branschen och har även jobbat som bartender. Sedan 2022 har jag varit medlem i PG Syd och jag hade äran att sitta med i styrelsen under förra året. På fritiden njuter jag av att träna och följa spänningen inom Formel 1, samt att åka motorcykel. Det är några av mina stora intressen vid sidan av studierna och arbetet. Ser fram emot att lära känna nya människor och utvecklas både personligt och professionellt under min tid här. 

Alaa: (Ledamot)

Hej, Jag flyttade till Sverige, specifikt Malmö, år 2019. År 2020 upptäckte jag Positiva Gruppen, en organisation som har blivit som en andra familj för mig. Genom att bli medlem år 2020 befann jag mig omgiven av människor som verkligen bryr sig om mig och förstår mig. År 2021 hade jag äran att tjänstgöra som styrelsemedlem fram till detta år, 2024. Jag är tacksam för den tillväxt och den uppfyllelse jag upplevt med PG Syd genom olika aktiviteter och projekt. Här är till att hoppas på ännu ett fantastiskt år framåt! 

Suzana (Ledamot):

Hej mitt namn är Suzana och jag bor i Malmö med min sambo och våra 2 golden. Jag jobbar som undersköterska på ett boende i Malmö stad. På min fritid umgås jag med familj och vänner. Spenderar mycket tid i vår sommarstuga och älskar att resa. Jag har levt med hiv i 22 år och senaste tiden har jag engagerat mig i PG Syd samt sitter mitt andra år i styrelsen.

Suppleanter Baha (vänster) och Carlos (höger)

Baha (Suppleant):

När jag kom till Sverige 2021 bar jag på smärta av många anledningar, inklusive att asylprocessen utmattade min själ och kropp under de två och ett halvt åren jag tillbringade i Egypten. Vid mitt första möte med läkaren hänvisades jag till Positiva Gruppen Syd och när jag kom till organisationen och lärde känna dem som ansvarade för den, kände jag mig som någon som har hittat ett hem efter en förlust.

Carlos (Suppleant):

Jag flyttade från Spanien till Sverige 2018. Jag har erfarenhet av att ha deltagit och arbetat för LGBTQ+-grupper i både USA och Spanien. I Malmö var jag mycket glad att hitta en förening som PG Syd där jag kunde dela och lära mig från andra som är hiv-positiva, precis som jag. Nu, 2024, med en ny styrelse och utmärkta och engagerade medarbetare, tror jag att framtiden för PG Syd kommer att vara mycket bra och positiv med nya projekt på gång för att fortsätta hjälpa alla våra kära medlemmar.

 

                                     Valberedningen Hasse (vänster) och Sergio (höger)

Hasse (Valberedning): 

Jag heter Hasse, är 36 år och bor på Möllevången i Malmö. Jag jobbar som forskare i genusvetenskap, pluggar psykodynamisk psykoterapi och har levt med hiv i drygt tio år.

Sergio (Valberedning):

Hej, Sergio heter jag och jag har jobbat de senaste 7 åren som projektledare och finansiell kontroll inom den ideella sektorn, både i och utanför Sverige. Jag har bott i Malmö i knappt 3 år och staden känns redan som hemma. På fritiden älskar jag att kallbada, resa, hänga med vänner och lära mig om nya saker

Gör skillnaden, bli styrelse medlem!

Inför årsmötet 2024 (vilket kommer att hållas på torsdag den 22 februari) har vi en särskild uppmaning från valberedningen, Sergio. 

Valberedningen: 

‘Vår verksamhet har vuxit de senaste åren och är i en spännande utvecklingsfas med många projekt och ett stort lokalt engagemang. Positiva Gruppen Syd har en aktiv styrelse och valberedningen söker nu dig med idéer, tid och engagemang för det praktiska arbetet! 

Vi söker dig som:

  • Delar våra värderingar.
  • Vill driva föreningen framåt och ta ansvar.
  • Vill organisera och delta i medlemsaktiviteter.
  • Vill och kan lägga ner minst fem timmar i månaden på styrelsearbete och medlemsaktiviteter.

Det är meriterande om du:

  • Har erfarenhet av att sitta i en styrelse.
  • Har erfarenhet eller intresse för politisk påverkan. 
  • Har erfarenhet av ekonomi och redovisning.
  • Har erfarenhet av arbetsgivaransvar.
  • Har erfarenhet av HIV- relaterad stigma.

Vi söker efter dig som är intresserad av posterna:

  • Vice-Ordförande (eller ett delat ordförandeskap)
  • Styrelsesuppleanter 
  • Valberedningsledamot

Om du är den vi letar efter vänligen skicka ditt intresse senast onsdag den 14e Februari 2024, till PG Syd valberedningen: sergioscro.se@gmail.com

Peos Stipendium 2023 tilldelas Vìctor Manuel Infante

Positiva Gruppen Syd tilldelar 2023 års Peo Stipendium, en utmärkelse till minne av Per- Olof Persson och hans arbete med hiv, till Vìctor Manuel Infante.

‘’Vìctor har med sitt engagemang och öppenhet i relation till sin status medverkat till att minska stigmat kring hiv. Hans kurage har stärkt andra som lever med hiv och Victor bidrar genom att vara en positiv förebild. Sammantaget har Victor verkat i sann Peo-anda och tilldelas därmed årets utmärkelse.’’ säger Set Rooke, ordförande i Positiva Gruppen Syd.

Vìctor har varit öppen med sin diagnos från början. Strax efter att han har blivit diagnostiserad började han att göra insatser för att förbättra livet för de som lever med hiv. Han initierade stöd för de som lever med hiv och gick ut i media på Kuba. Nyligen har han blivit intervjuad om sin hiv-resa. Artikeln finns att läsa på Positiva Gruppen Syds webbsida: 

Utdelningen genomfördes i samband med World Aids Day i Positiva Gruppen Syds lokaler och sammanföll med en kväll med mingel, quiz och mat.

Vad är Peos Stipendium? – Per-Olof ”Peo” Persson var 1989-1993 ordförande i Positiva Gruppen Syd och en pionjär i att uppmärksamma hiv och aids såväl i södra Sverige som nationellt, bland annat som vice ordförande i RFHP (Riksförbundet för hiv-positiva, nuvarande Hiv-Sverige) under 1991-1993. Peo dog 1995 och sedan 1996 delas ett minnesstipendium ut i hans namn. Läs mer om Peo och stipendiet här: https://www.pgsyd.se/peos-stipendium/ 

Porträttbilder till artikeln från: Privat foto

 

Victor: ”Ge upp inte dina drömmar!”

 I den här artikeln möter vi Victor, som fick sitt hivbesked i början av 90-talet på Kuba. I intervjun delar Victor med sig om att leva med hiv, de utmaningar hon mött och vägen framåt till att leva ett fullgott liv med hiv.

1. Hej! Kan du berätta, vem är du?

Hej, jag heter Victor, jag kommer från Kuba, är 61 år och har levt med hiv sedan jag var 29 år gammal. Jag bor för närvarande i Malmö, Sverige sedan 23 år tillbaka.

2. Du fick hiv på Kuba, kan du berätta hur det var att leva med hiv där och då?

Att få en positiv hiv-diagnos 1992 på Kuba var en stor utmaning då det var svårt att hitta förnödenheter såsom mat och medicin. Vid den tiden fick man veta om sin diagnos genom Folkhälsomyndigheten. Att få diagnosen innebar obligatorisk intagning på ett sanatorium som kontrollerades av dem. Kring detta fanns inga valmöjligheter. Enda alternativ var att bli placerad i ett fängelse kallad Nazaren, speciellt för personer som levde med hiv. När jag kördes iväg till Sanatorium var jag mycket rädd. Eftersom jag hade ångest, blev jag dessutom inlagd på sanatoriums psykiatriavdelning, och fick sprutor med lugnade medel var åttonde timme under två veckor.  De intagna i Sanatorium hade rätt att gå ut några timmar en gång i veckan, men var alltid övervakade av sanatoriums personal som ständigt följde med överallt vi gick under permission.  De var med även när vi träffade familjen och eventuella partner. När vi kom tillbaka, var vi tvungna att redogöra för vårt sociala och individuella beteende under permissionen. I utbyte för vår frihet, gav de oss tillräckligt med mat och gratis medicin på sanatorium. Hur komplicerad tillvaron på sanatorium än var, så försökte vi att göra vår vistelse så trevlig som möjligt och vi kunde känna oss fria i vår sexualitet uttryck. Det fanns solidaritet mellan oss de intagna. De som hade erfarenhet av kulturlivet, skapade till exempel teaterföreställningar, dragshows och hade en skrivarworkshop. Institutionen hade en mycket hög levnadsstandards jämfört med hur övriga befolkningen hade under dessa år på Kuba.  Vi fick god mat och alla nödvändiga hygienartiklar, som var sparsam utanför sanatorium. Vi hade luftkonditionering, och färg-TV på en tid när Kuba hade problem med elen. Stor bostadsbrist rådde, men vi hade fina rum med tillgång till toalett och vatten.  Detta ledde till ett förunderligt fenomen: visa människor såg till att bli smittade med hiv genom att injicera sig själva med smittade blod, detta för att få en plats hos oss. Speciellt gällde detta ungdomar som gillade rockmusik (rockeros). Kort tid efter min intagning blev jag medlem i en HIV-preventionsgrupp, som arbetade för att informera befolkningen kring sjukdomen, samt öka medvetenhet om hur den smittades. Vi besökte till exempel arbetsplatser, skolor, och universitetet för att öka synlighet av smittade personer, och bevisa att vi var normala människor trots sjukdomen. Två år senare hade politiken kring de smittade på Kuba förändrats och vi fick succesivt mera frihet. Vi kunde återkomma till våra vanliga liv genom en process som tog flera steg då vi så småningom förklarades ”pålitliga” att kunna vistas, arbeta och även leva ute i samhället. Jag tog chansen och började arbeta på Smittskyddsinstitutet i Havanna. Tack vare detta hade jag kontakt med Läkare utan gränser från Holland. De erbjöd kurser och workshop, vilket ökade mina möjligheter att arbeta med prevention. Jag fick möjlighet att samarbetade jag med Institutet ”Pedro Kouri”, internationellt erkänd för sitt långvariga arbete kring tropiska- och smittsamma sjukdomar. 

Victor när han bodde på Kuba

3. När du flyttade till Sverige, vilka skillnader fanns det för dig att leva i Sverige med hiv jämfört med Kuba?

Att lämna Kuba är det trevligaste minnet jag har från den tiden av mitt liv. Jag skulle få tillgång till medicin och fortsätta bygga ett bättre liv i Sverige. Jag hade först inte tänkt att lämna Kuba men fick råd från mina landsmän, som hade besökt Sverige, att det var ett bra land. Jag invandrade med visum år 2000 och fick uppehållstillstånd på grund av anknytning då jag hade en relation i Sverige. 

Victor och dåvarande pojkvännen Marcelo

4. Du är med i den här artikeln och är öppen med att du lever med hiv. Har du alltid varit öppen om din diagnos och har du stött på några hinder kring din hiv?

Ja, jag har alltid haft stöd från min familj och mina vänner, inklusive grannar. Jag hade bestämt mig för att berätta det, men på Kuba var det ändå praktiskt taget omöjligt att dölja det, på grund av det hälsomyndigheternas befintliga politik kring AIDS på Kuba. 

5. Finns det utmaningar för dig när det gäller att leva med hiv idag? 

Ja, det är en fortsatt utmaning inte bara på grund av hiv utan även på grund av hur man hanterar andra gamla och nytillkomna hälsoproblem.  Vad det gäller mina vårdkontakter fungerar det bra med infektionskliniken och vårdcentralen men jag har stött på stora utmaningar i kontakt med psykiatrin då de inte tagit mina livsviktiga medicinbehov på allvar. Det har skapat kaos i mitt liv att inte finns någon kontinuitet angående läkarkontakt inom psykiatrin. Det saknas det mest elementär förståelse angående vår specifika problematik. 

6. Vad skulle du vilja säga till personer som har blivit nydiagnostiserade med hiv?

Jag skulle säga till dem, samma sak som de sa till mig för många år sedan, att när man får diagnosen är det viktigt för oss att vara medbestämmande, vilket betyder att vi måste lära oss och ta en aktiv roll i de beslut som tas. I samtliga avseende, oavsett om de är medicinska eller juridiska.

7. Du är en aktiv medlem i Positiva Gruppen Syd. Hur blev du en del av organisationen och vad betyder organisationen för dig? 

Jag kände till existensen av Positiva Gruppen innan jag kom till Sverige genom några medlemmar som besökte Kuba 1999. Då fick jag ett gott intryck av deras organisation. So fort jag kom till Sverige, blev jag medlem i Positiva Gruppen Väst i Göteborg och senare Syd i Malmö. Marcelo, som var min partner under min första tid i Sverige var mycket aktiv inom PG-väst. Detta gjorde mig trygg, och inspirerade mig.  PG Syd har varit mycket betydelsefullt för mig när det gäller språket, livskvalitet, social integration och medicinska behandlingar. Jag var även vid tiden en aktiv medlem i Noaks Ark. Under min tid i Kuba hade jag mitt hem öppet som en social verksamhet för andra personer som lever med hiv. Vi stöttade varandra med till exempel medicin, matlagning, firade högtider och annat som behövdes. Insatsen skulle i dag kanske jämföras med en typ av Peer-support fast mer privat och nära.

8. Hur ser du på din framtid och att bli äldre med hiv?

Det beror på dagen, ibland väldigt positivt och ibland inte alls positivt. Jag försöker att inte fundera så mycket på att bli sjuk och fokuserar mest på att känna mig frisk och bibehålla goda rutiner såsom matlagning, att träna och främja goda kontakter. Kraften att fokusera och styra dagen mot något bra kan ibland kännas utmattande och tungt.

9. Vilka tips vill du ge till andra personer som lever med hiv, för att må bra?

Jag skulle säga till dem att inte ge upp sina drömmar. När jag flyttade till Sverige hade jag en dröm om att studera till barnskötare men blev hindrad av en vän som menade att föräldrarna skulle ha negativa åsikter om min sexuella läggning. Idag är mina intressen endast hobbys kring teknik samt är jag en vuxen förebild och mentor till en av mina bästa vänners dotter.

10. Vi ser ofta att vårdpersonal inte har tillräcklig kunskap om hiv. Om vårdpersonal skulle läsa den här intervjun, vad skulle du vilja säga till dem?

Missa inte möjligheten att få feedback, både professionellt och mänskligt, kring kunskaper och erfarenheter från personer som lever med hiv. 

11. Vad är dina förhoppningar om framtiden och hiv? 

Ett vaccin skulle naturligtvis vara mycket välkommet men med de mediciner som finns idag fortsätter arbetet i positiv riktning för både Positiva Gruppen Syd, Hiv-Sverige och RFSL Rådgivning och övriga. Drömmen är att alla som lever med hiv ska bli friskförklarade!

Victor i Malmö

 

Panelsamtal hiv och öppenhet med politiker och civilsamhället på Rosengårdsbiblioteket, en tillbakablick

Under förra veckan samlades en imponerande grupp av politiker och civilsamhället för att delta i ett panelsamtal om hiv och öppenhet på Rosengårds bibliotek. Evenemanget var en betydelsefull mötespunkt för att lyfta fram de utmaningar och framsteg som finns inom hiv- området. 

Panelen bestod av regionpolitiker (Carina Svensson), kommunpolitiker (Sedat Arif, Isabel Enström) samt representanter från ideella organisationer – Noaks Ark Mosaik (Povi Foly Lawson) och Positiva Gruppen Syd (Anton Yashin), vilka delade med sig av sina perspektiv och erfarenheter. Kvällens moderator var Joost Nussy från Positiva Gruppen Syd. 

Evenemanget inleddes med en kontextualisering av ämnet. Idag är hiv en sjukdom som mer handlar om det sociala än den medicinska aspekten och dessutom är hiv som sjukdom mer stigmatiserad än andra sjukdomar, vilket gör att många som lever med hiv inte vågar berätta öppet om sin hiv-status och lever i det tysta med sin diagnos. Folkhälsomyndigheten har kommit fram till att mindre än hälften (39 procent) av unga med hiv inte är så öppna med sin hiv-status som de skulle vilja vara. Detta bör problematiseras eftersom graden av att vara öppen med sin diagnos är kopplad till en bättre livskvalitet. 

Efter kontextualiseringen fick vi lyssna på en historia där den sociala aspekten om att leva med hiv lyftes: det pratades om rädsla för vården, för att bli särbehandlad och om en inre resa om självkänsla, skam och hur det hänger ihop med hur öppen en person är med sin diagnos. Historien var inte bara mörk, utan handlade även om personliga framsteg. 

Panelsamtalet kretsade kring tre huvudteman: 

  • Utmaningar med hiv och öppenhet: Panelen betonade att stigma och diskriminering fortfarande påverkar personer som lever med hiv. Panelister diskuterade om intersektionell stigma och att vissa personer har lättare för att vara öppna än andra. Människors privilegier togs upp och det faktum att vi har olika förutsättningar som gör att det finns ojämlikheter som påverkar individen. Brister av språkkunskap är ett exempel på ett sådant hinder.
  • Hiv och livskvalitet: Panelen diskuterade undetectable equals untransmittable (U=U) -budskapet. Att hiv i dag inte överförs är i nuläget inte klart för alla som jobbar inom vården. Det är viktigt att människor förstår hur HIV sprids och inte sprids, samt att de har tillgång till korrekt information om hur man förebygger och behandlar hiv. Utbildning kan hjälpa till att bryta ned myter och missuppfattningar kring hiv. Detta är avgörande för att minska spridningen av hiv och förbättra livskvaliteten för de som lever med viruset.
  • Vikten av systematiserad peer support: Vi pratade om motionen från år 2021, för en systematiserad peer support som besvarades. I nuläget finns det ingen systematiserad peer support, det vill säga att peer support inte erbjuds på infektionsklinikerna i Skånes region. Alla som lever med hiv har  regelbunden kontakt med en infektionsklinik och därför är det viktigt att de erbjuds peer-support via dem. Om peer support skulle erbjudas på klinikerna kan alla erbjudas jämlik tillgång till kamratstöd som har en positiv effekt på den enskilda individen. Metoden med underlag från Storbritannien, som Positiva Gruppen Syd har anpassat till det svenska samhället, är ett effektivt verktyg som säkrar personers välmående, förebygger risken för möjliga följdsjukdomar och därmed på lång sikt kan avlasta vården.  

Panelen kom fram till flera viktiga slutsatser, inklusive behovet av att fortsätta bryta ned barriärer och stigmatiseringen som omger hiv men frågan kvarstår om hur vi tillsammans kan jobba framåt på ett främjande sätt. Därför ska dialogen fortsätta om hur vi tillsammans kämpar vidare för ett bra liv för de som lever med hiv! 

Ett citat från Carina Svensson (Regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne): ”Hiv är idag ingen dödlig sjukdom och det måste vi alla förhålla oss till. Hivpositiva ska och måste inkluderas i vårt gemensamma samhälle. Detta görs bäst med information och kunskap, något vi alla kan bidra med.”

Thematic Network on HIV, TB, viral hepatitis & STIs – Stigma och Diskriminering

“Stigmatisering innebär att en grupp, som anses avvika från normerna och betraktas som mindre värda i samhället, pekas ut och förknippas med negativa stereotyper”. Detta står som stigmatiserings betydelse enligt Folkhälsomyndigheten. Vad gäller vid hiv vet vi redan att även i Sverige är stigma fortfarande ett stort problem för människor som lever med hiv. Tidigare, såväl som ny undersökning bekräftar detta, tyvärr.

För att lära oss mer om stigma i ett större perspektiv och ta del av nya initiativ för att minska stigma, deltog vi vid ett webbinarium på den 17 mars 2023 kring stigma och diskriminering mot människor som lever med hiv förra månaden. Webbinariet hölls av Europeiska Kommissionen – EU:s hälsopolitiska plattform och EU:s civilsamhälles forum om hiv, viral hepatit och tuberkulos. Här kommer vår berättelse om en relevant undersökning som presenterades i webbinariet med hänsyn till stigma och diskriminering för personer som lever med hiv.

Undersökningens innehåll och syfte

Undersökningen utfördes av EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) i nära samarbete med European AIDS Treatment Group (EATG), AIDS Action Europe, och UKs National AIDS Trust. EATG är en ideell organisation som sedan 1992 förespråkar rättigheterna och intressen för människor som lever med eller berörs av hiv/aids och andra relaterade infektioner inom Europa. AIDS Action Europe är ett regionalt nätverk av mer än 370 ideella organisationer, nationella nätverk och samhällsbaserade grupper, varav de flesta är AIDS-serviceorganisationer, i 47 länder inom Europa. Respektive är UKs National AIDS Trust Storbritanniens välgörenhetsorganisation för hiv-rättigheter. Den arbetar för att stoppa hiv från att stå i vägen för hälsa, värdighet och jämlikhet, och för att stoppa nya hiv-överföringar.

Undersökningens fokus var stigma och diskriminering som människor som lever med hiv upplever från bland annat familj, vänner, och sexuella partners. Enligt Teymur Noori från ECDC -som presenterade undersökningen i webinariet- är undersökningen aktuell för att fungera som en modell för framtida, regelbundna undersökningar, med syfte att kartlägga framsteg och lyfta de bästa metoderna för att hantera stigmatisering.

Studiepopulationen och demografin

Undersökningen publicerades på nätet och mellan November 2021 – Januari 2022 registrerades 3272 svar från människor som lever med hiv från 54 olika länder i Europa och Centralasien. De topp-tre länderna där de flesta av svaren kom från var Ryssland,Turkiet ochUkraina. 27 svar registrerades från Sverige.

80% av de tillfrågade var män, 16% kvinnor, 3% non-binary, och resten 1% svarade inte på frågorna kring kön. Utifrån mäns och kvinnors procentsatser var 0.5% av män trans medan 17% av kvinnor var transkvinnor. Sist men inte minst svarade 68% av alla att de identifieras som homosexuell eller bisexuell.

Preliminära resultat 

Angående den första frågankring livstillfredsställelse svarade bara 20% avstudiepopulationen att de trivs väldigt bra i livet. De flesta (36%) svarade att de trivs bra medan 31% svarade att de står någonstans emellan att vara både nöjda och missnöjda i sina liv. Emellertid svarade den 17% att de inte alls trivs med livet.

Tillfrågade för det första om de skämdes över sin hiv-status, och för det andra om de hade låg självkänsla på grund av det höll 27-28% med eller mycket med båda frågorna medan höll 45-49% inte med eller höll helt inte med frågorna.

27%-28% svarade att de skämdes över sin hiv-status och ytterligare hade en låg självkänsla på grund av detta. 

När det gäller hur svårt det var att berätta om deras hiv status för andra människor svarade majoriteten (57%) att det var svårt eller mycket svårt medan nästan en fjärdedel (24%) menade  att det inte är svårt. I detta sammanhang hade inte 34% av deltagarna berättat om hiv för arbetskollegorna, till familjemedlemmarna 26%, till sexuella partners 19%, och till nära vänner 17%. Dock hade den 29% berättat för de flesta eller alla sina vänner, 24% för de flesta eller hela familjen, och 22% för de flesta eller alla sina sexuella partners.

Uteslutning och avvisning

Senare svarade undersökningens deltagare ‘ja’ på en fråga om upplevelse av sex olika sorters av negativa reaktioner på grund av hiv status: avslag från vänner (24%), hot eller verbala eller fysiska övergrepp från en sexuell partner (17%), diskriminerande kommentarer eller skvaller från deras familj (16%), utpressad av människor de kände (15%), hot eller övergrepp från deras familj (11%), och att vara utestängd från familjeaktiviteter (10%).

Även om vissa deltagare har varit medvetna om sin status i över än tio år har det blivit bättre med tiden med attatt hantera stigma och kring att bli avvisad förblir det fortfarande ett pågående problem för många andra. Fast siffrorna var små visade undersökningen att det var mer troligt för några specifika grupper att rapportera vissa typer av stigma än andra: 

Sexarbetare och migranter var betydligt mer benägna än genomsnittet att rapportera att de blivit hotade eller misshandlade av sexpartners. Sexarbetare upplevde dubbelt så stor risk att rapportera att de blivit utpressade. Dessutom var fångar och personer som använder droger mer benägna att rapportera avvisning och negativt skvaller från sina familjer.

Diskriminering inom sjukvård

Med hänsyn till vårdens miljö upplevde deltagarna till största del den så kallad ‘förväntad stigma’. Till exempel hade 56% oroat sig för att de skulle kunna behandlas olikt av vårdpersonal på grund av sin status medan 45% var rädda för att besöka vården och 36% hade aktivt undvikit dem.

Det fanns en upplevelse av diskriminering inom vården ochEn tredjedel av studiepopulationen hade upplevt diskriminering från vårdpersonal på grund av sin hiv status. Dessutom hade 29% hört vårdpersonal uttrycka diskriminerande kommentarer eller skvaller och 23% hade upplevt minskade eller försenade tjänster på grund av sin hiv. För resten hade 15% testats för hiv utan deras samtycke.

Sammanfattning och Förslag

En intressant och grundlig studie med svar och åsikter från människor från 54 olika länder. Visserligen belyser den många olika sammanhang där stigma, avslag, och diskriminering äger rum och påverkar människor som lever med hiv på ett negativt sätt. Således tycker vi också att denna studie har möjligheten att fungera som ett bra exempel för framtida, liknande studier att hantera stigmatisering och diskriminering.

Medicinsk kunskap kring hiv, överföring och behandling har ökats väldigt mycket och har definitivt förbättras i jämförelse med tidigare. Däremot markerar den här undersökningen behovet av att sprida kunskap och öka medvetenhet ännu mer. Som vi också skrev i ingressen är stigma fortfarande en pågående fråga för människor som lever med hiv. Vad mer är ser vi samma resultat i Sverige som i denna studie angående de olika miljöerna där man upplever stigma och diskriminering i sitt liv på grund av sin hiv status.

Därför engagerar vi på Positiva Gruppen Syd oss aktivt och kontinuerligt för att bidra till kunskapsspridning för att bryta stereotyperna och stigmatiseringen i samhället mot människor som lever med eller berörs av hiv. Genom vårt arbete försöker vi att säkerställa en bättre livskvalitet för personer som lever med hiv. I detta avseende har vi redan genomfört olika aktiviteter både individuellt och i samarbete med andra aktörer i samhället och fortsätter vårt arbete för att att garantera ett bättre liv fritt från stigma och diskriminering.

Doldisen FaR – För din hälsa!

FaR står för Fysisk aktivitet på recept och är en arbetsmetod som utvecklades på 2000-talet för att främja hälsa och förebygga sjukdom genom ökad fysisk aktivitet. 

Vad innebär då FaR? 

I FaR- metoden är det personcentrerade förhållningssättet basen, som börjar med ett inledande hälsosamtal följt av en skriftlig ordination där aktiviteten blir en del av din behandling och anpassas efter dina förutsättningar och önskemål.  Med FaR är uppföljning en viktig del för att stödja att du kommer igång och fortsätter men också för att utvärdera att den fysiska aktiviteten är anpassad till ditt hälsotillstånd och dina intressen. Individer som har behov av ökad fysisk aktivitet för att förebygga eller behandla en sjukdom kan få FaR. Du kan få FaR av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården exempelvis fysioterapeut, läkare, sjuksköterska, psykolog, eller arbetsterapeut. Många FaR aktiviteter är kostnadsfria som du kan göra på egen hand, såsom vandringar eller utegym. Det finns också aktiviteter som kan utföras på motionsanläggningar som du får bekosta själv. FaR ingår  i nuläget inte i högkostnadsskyddet,  vilket är olyckligt då det i publikationen “Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023″ ( Folkhälsomyndigheten, 2023)  presenterades att samtliga hälsoutfall drabbar personer med lägre socioekonomisk position mer än övriga, en fråga som problematiserades och lyftes vid utbildningstillfället om metoden som hölls av RF-SISU  och medarbetare vid Region Skåne den 16/3.

En aktiv och hälsosam livsstil är viktig för alla, särskilt i relation till hiv då det finns hälsovinster med anpassad träning för att förebygga eventuella hälsoutmaningar. Regelbunden  motionsträning kan exempelvis sänka blodtrycket, mindfulness kan bidra till ökat psykiskt välmående och skonsam viktträning används ofta som behandling vid olika typer av kronisk värk.  Vi lyfter FaR så att du kan lyfta metoden med din vårdgivare. RF-SISU har en databas som visar exempel på flera aktiviteter som ingår i FaR. Till följd av pandemin minskade föreskrifterna av FaR i de flesta regioner och kunskapen kring hur metoden används  kan skilja sig åt mellan vårdgivare.  Vill du veta mer om FaR? Ta kontakt med din vårdgivare. Vi vill också påminna om att PG Syd erbjuder gratis medlemskap och träning på Friskis & Svettis samt träning för alla medlemmar i PG Syd. Kontakta oss så ordnar vi så att du blir medlem i Friskis & Svettis och kan träna kostnadsfritt!

Om FaR i Sverige – FoHM, Om FaR Region Skåne,  RF-SISU (RF-SISU Skåne är, på uppdrag av Region Skåne, ansvariga för att utbilda och rekrytera idrottsföreningar och andra aktörer till databasen med aktiviteter för individer som fått ett FaR.)

FYSS (En evidensbaserad handbok som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd. FYSS 2021 riktar sig i första hand till hälso- och sjukvården som beslutsstöd vid rådgivning och behandling med fysisk aktivitet, till exempel FaR.)