Skip to content

Hur var det förr?

Aktivism och en snabb medicinsk utveckling har gjort hiv till en kronisk sjukdom, men så har det inte alltid varit.

Svarta liksäckar har blivit symbolikt med rädslan för hiv som rådde i epidemins tidiga skede.

När hiv upptäcktes -En del av historien

Sjukdomen aids som är den utvecklade formen av hiv upptäcktes 1981 i Kalifornien, USA. Det man kunde märka var att unga till synes friska gaypersoner helt plötsligt saknade immunsystem, och därav insjuknade i mystiska sjukdomar. Personerna var väldigt mottagliga för olika typer av infektioner, som till slut blev för övermäktiga för deras kroppar och personerna avled. Det var början på vad som kallades för aidsepedemin.
Hiv-viruset isolerades år 1983, av den franske virologen Luc Montagnier och den mexikanska biomedicinaren Robert Gallo. Några år senare upptäckte man genom ett sparat blodprov att en person haft hiv i Belgiska Kongo år 1959. Av den anledningen misstänsks att hiv har funnits längre, enligt vissa så långt tillbaka som 1902-1921. Sannolikt är att hiv ursprungligen kommer fån Östafrika och SIV, ett hivliknande virus som finns hos apor. Aporna har däremot utvecklat immunitet mot SIV, och blir därför inte sjuka av det. Troligt är att viruset har spridits genom att människor ätit eller handskats med apkött.
Bild från Socialstyrelsens skrift om hiv/aids , 1988. Då visste man inte det exakta antalet med hiv, idag är siffran mycker mer precis.

Hiv och aids kommer till Sverige

Det första kända fallet av hiv kom till Sverige i början av 80-talet. Många diagnosticerades på grund av att de redan var sjuka i aids. Rädslan för hiv ökade snabbt med kännedomen om viruset, ett okänt hot smög sig på och kunde slå stora delar av befolkningen resonerade vissa. Viruset förknippades tidigt med redan utsatta grupper, homosexuella, prostituerade och intravenösa missbrukare men där fanns också personer som fått hiv genom blodtransfusioner. Stora kampanjer lanserades om att skydda sig själv och andra. Kombinationen av okunskap, rädsla och att vissa grupper ansågs skyldiga lade grunden till det stigma som fortfarande är förknippat med hiv.

1985 skrivs hiv in i Smittskyddslagen och samma år börjar hiv-testning på allvar ta fart med nya testkit. 1987 får Sverige sin första kändis som öppet går ut och berättar om sin hiv. Sighsten Herrgård var under denna tid en av Sveriges mest kända personer genom sitt världsberömda modeskapande. Under två års tid är Sighsten med i tv, tidningar och radio för att berätta om hiv och aids. Sighsten dör sedermera i aids 1989.

Trots Sighsten så finns det röster som höjs om att tvångsisolera personer med hiv (vilket skedde om än i endast ett fåtal fall) eller att märka denna grupp så att det syns vilka de är för andra. Ur ett internationellt perspektiv blev hiv i Sverige aldrig något riktigt hot, däremot gjorde Sverige sig känt för den höga graden av kriminalisering av hiv och världens kanske hårdaste hiv-lagstiftning.

Sighsten Herrgård
Demonstrationer och aktivism skapade tryck på världsledare om att hitta medicin och stoppa aids.

Genombrottet 1996 - en behandling som fungerar

Fram till 1996 fanns endast mediciner som måttligt kunde rå på hiv-viruset. Bieffekterna var tuffa och trots att man såg viss förbättring lärde sig viruset att komma runt medicinen och göra den verkningslös, ofta efter bara några månader av medicinering. Men genom att kombinera tre preparat, som alla angriper viruset på lite olika sätt, lyckas forskare hitta en behandling som kom att kallas kombinationsbehandling. Aids var i USA 1995 den vanligaste dödsorsaken för män i åldrarna 25 till 44, strax efter millenieskiftet var Aids globalt den ledande dödsorsaken för alla i åldrarna 15 – 59 år. Anledningen var till stor del att medicinerna inte rullats ut i fattigare länder.

Succesivt faller dock dödstalen och hiv blir i länder som Sverige en kronisk infektion som går att leva med. Även i fattigare länder blir medicin mer tillgängliga och  2008 kommer även genombrottet att under behandling överförs inte hiv, vilket än en gång ställer hiv i en ny dager, det tar dock 10 år för att forskningen ska få genomslag i Sverige. 2018 tar högsta domstolen upp ett mål om en person som haft oskyddat sex trots att hen har hiv, åtalet ogillas då det inte finns några bevis för att någon konkret fara för överföring skett. Trots framstegen inom medicin och juridik lever trots allt fördomar och stigma kvar, i Sverige är endast en av tio öppna med att de lever med hiv och bland allmänheten tror en majoritet att hiv smittar lika mycket utan som under behandling.

Hiv - från dödlig till kronisk

Animationen är framtagen av läkemedelsföretaget Gilead i samband med lanseringen av hemsidan HIV Updated år 2016.

TRANSMISSION: The journey from AIDS to HIV

Ett klipp om förvandlingen från AIDS till hiv i Australien och Kambodja, av dokumentärfilmaren Staffan Hildebrand.